Vi var ute och sprang, jag mamma och mattan. Formen kändes helt allright och solen sken. Efter att man har avverkat ungefär halva löpvändan ska man bemästra en brant,lång trapp innan man vänder tillbaka hemmåt igen. Mitt i trappen känner jag hur benen börjar sticka. Jag fortsätter springa och känner att det är något som sitter fastklamrad vid vaderna. Jag kollar ner och ser att vi har väckt ett jordgetingbo. Jag kutar resten av trappen och hör hur mattan och mamma vrålar. Jag ville gråta. Jag hatar flygande djur.
Löpningen fortsätter och stämmningen är inte längre lika god. 200 meter senare hör jag ännu ett vrål och nu har även en fot stukats. Mamma som tror att han vrålar pga alla jordgetingsstick som han faktiskt blev värst drabbad av löper till bilen, kör hem och hämtar allergimedecin medan Mattan lägger foten i ett högt läge, blir uppäten av mygg och sedan börjar gå mot bilen 3 km bort.


Jag klippte gräset hor morfar idag.Förra gången för två veckor sedan körde jag av remmen för gräset var för högt och min inställning alldeles för låg. Detta ihopp om att slippa klippa igen veckan därpå. Morfar kallade mig för oduglig. Idag körde jag in i de ädlaste morfar har i sitt liv för tillfället, hans växter. Jag är lycklig att han för tillfället inte är pigg nog att gå runt knuten och se förödelsen.


Efter gräsklippningen och morfars applåder helt ovetande om vad som inträffat åkte vi och åt lunch. Morfar har under senare år hittat nya smaklökar,han älskade hans tacotallrik han beställde. Mycket otippat.